Få 2,0 på högskoleprovet

Det är många som drömmer om att få det högsta resultatet 2,0 på högskoleprovet. Med poängen 2,0 kan du i stort sett komma in på vilken utbildning du vill. För att få 2.0 på högskoleprovet måste du prestera bättre än 99,9 % av alla som skriver provet. Poängen på högskoleprovet är nämligen baserad på en kurva vilket innebär att bara 0,1 procent av provdeltagarna (enligt 2016 års normeringstabell) får det högsta resultatet 2,0. Alla provdeltagare kan således inte få 2,0 utan resultatet baseras på en fördelningskurva och för våren år 2016 var det bara 62 personer av alla provdeltagare som fick resultatet 2,0.

Hur många poäng måste man ha för att få 2,0 på högskoleprovet?

Tidigare år har man varit tvungen att vara nära det maximala antalet poäng på högskoleprovet för att få resultatet 2,0. I tabellen här nedan kan du se hur många poäng du var tvungen att ha på de senaste tre proven.

HP-resultat Lägst poäng vår 2016 Lägst poäng höst 2015 Lägst poäng vår 2015
 2,0 Kvantitativ del: 73 av 80
Verbal del: 75 av 80
Totalt: 148 av 160 poäng
Kvantitativ del: 73 av 80
Verbal del: 75 av 80
Totalt:148 av 160 poäng
Kvantitativ del: 71 av 80
Verbal del: 75 av 80
Totalt: 146 av 160 poäng
1,9 Kvantitativ del: 71 av 80
Verbal del: 73 av 80
Totalt: 144 av 160 poäng
Kvantitativ del: 71 av 80
Verbal del: 73 av 80
Totalt: 144 av 160 poäng
Kvantitativ del: 69 av 80
Verbal del: 72 av 80
Totalt: 141 av 160 poäng
1,8 Kvantitativ del: 69 av 80
Verbal del: 71 av 80
Totalt: 140 av 160 poäng
Kvantitativ del: 69 av 80
Verbal del: 70 av 80
Totalt: 139 av 160 poäng
Kvantitativ del: 67 av 80
Verbal del: 70 av 80
Totalt: 137 av 160 poäng
1,7 Kvantitativ del: 67 av 80
Verbal del: 69 av 80
Totalt: 136 av 160 poäng
Kvantitativ del: 66 av 80
Verbal del: 67 av 80
Totalt: 133 av 160 poäng
Kvantitativ del: 64 av 80
Verbal del: 68 av 80
Totalt: 132 av 160 poäng

Sett till tidigare års normeringstabeller måste du i genomsnitt ha 147 av möjliga 160 poäng för att få 2,0 på högskoleprovet. Detta innebär att du i snitt endast får ha 13 fel på provet och att du alltid måste prestera bättre än övriga [95 %] av deltagarna.

Men sett till antagningspoäng för attraktiva utbildningar är det långt ifrån alla som kräver det maximala resultatet 2,0. Många attraktiva utbildningar har lägre antagningspoäng och då kan man ha betydligt fler fel på provet. För att få 1,9 på högskoleprovet måste du i genomsnitt ha 143 poäng, för 1,8 behöver du i genomsnitt ha 139 poäng, och för 1,7 så behövs i snitt 134 poäng. Det finns således ett ganska stort utrymme att komma in på en attraktiv utbildning.

Hur gör man för att få 2,0 på högskoleprovet?

Högskoleprovet är utformat för att mäta studenters kunskaper och färdigheter inför högskolestudier. Provet består av 160 frågor där hälften av dessa testar provdeltagarens kunskaper inom kvantitativa problem och resterande testar deltagarens verbala färdigheter. De kvantitativa problemen består av frågor inom ämnena matematik, kvantitativa jämförelser, kvantitativa resonemang samt diagram, tabeller och kartor. Den verbala delen består av frågor från områdena ordförståelse, läsförståelse, meningskomplettering och engelsk läsförståelse. Högskoleprovet testar således provdeltagarens kunskaper inom en stor mängd områden som är förhållandevis generella för högre studier. Så hur gör man då för att utöka sina förmågor inom dessa områden?

Det enkla svaret är träning, både generellt inom de olika områdena och på högskoleprovet i sig. Den verbala delen kan man träna genom att läsa mycket text, och gärna text på avancerad nivå. Många frågor från den verbala delen är hämtade från texter inom akademien och orddelen innehåller också den många ord som främst förekommer inom visa fackområden som medicin, ekonomi och juridik. För att bli bättre på den kvantitativa delen på provet bör man i första hand repetera gymnasiets grundläggande matematik. Matematiken på Högskoleprovet är enligt Universitets och Högskolerådet baserat på innehåll från kursen Matematik 1b i GY 2011 (tidigare matematik A) på gymnasiet. Kurslitteraturen från Matematik 1b är därför att rekommendera för de som behöver bli bättre på matematikdelen.

Att studera högskoleprovet i sig är också ett bra sätt att få fler poäng. Både genom att förbereda sig på inför högskoleprovet så att du är insatt i vilken typ av frågor som förekommer samt hur du bäst disponerar tiden. Enligt högskoleverket får studenter som skriver högskoleprovet mer än en gång oftast ett bättre resultat andra eller tredje gången man skriver provet. Det finns flera sätt att träna på högskoleprovet, ett sätt är att använda sig av olika hjälpmedel online, ett annat sätt är att träna på gamla högskoleprov. Det viktigaste är att fortsätta att träna och att skriva provet flera gånger. Man kan aldrig sänka sitt resultat utan bara höja det, så det finns ingen anledning till att inte försöka igen om du inte är nöjd med ditt resultat.


Högskoleprovets poäng

På denna sida hittar du information om högskoleprovets resultat och hur många poäng ett visst resultat i genomsnitt motsvarar.

När kommer högskoleprovets resultat?

Högskoleprovets resultat brukar vanligtvis publiceras ganska omgående efter det att provtillfället har varit. Har du skrivit upp dina svar på en provlapp kan du snabbt se ditt resultat och jämföra dina poäng med tidigare års normeringstabeller. Det är dock viktigt att påpeka att normeringstabellerna skiljer sig från år till år och baseras på en standardkurva.

Hur många poäng brukar motsvara ett visst resultat på högskoleprovet?

Här nedan finns tidigare års resultatintervaller med motsvarande poäng presenterade. Du hittar också ett snitt-intervall baserat på tidigare års normeringstabeller för att få ett hum om hur du ligger till med dina poäng. Det är dock viktigt att påpeka att normeringsvärden skiljer sig från år till år och sätts efter en standardkurva baserat på resultaten.

I kolumnen längst till höger hittar du medelvärden för lägsta respektive högsta resultat som historiskt sett motsvarar poängen längst till vänster. Detta medelintervall är baserat på de tre senaste provtillfällena. För att få ett resultat på 1,7 eller högre måste du i genomsnitt minst ha ett resultat på 65 poäng.

Poäng Höst 2015 Vår 2015 Höst 2014 Genomsnitt
2,0 73-80 71-80 73-80 72-80
1,9 71-72 69-70 71-72 70-71
1,8 69-70 67-68 69-70 68-69
1,7 66-68 64-66 66-68 65-67
1,6 63-65 62-63 63-65 63-64
1,5 60-62 59-61 60-62 60-62
1,4 57-59 56-58 57-59 57-59
1,3 54-56 53-55 54-56 54-56
1,2 51-53 50-52 51-53 51-53
1,1 48-50 47-49 48-50 48-50
1,0 45-47 44-46 45-47 45-47
0,9 42-44 41-43 41-44 41-44
0,8 39-41 38-40 38-40 38-40
0,7 36-38 35-37 35-37 35-37
0,6 33-35 33-34 32-34 33-34
0,5 30-32 31-32 29-31 30-32
0,4 27-29 29-30 27-28 28-29
0,3 24-26 27-28 25-26 26-27
0,2 22-23 25-26 23-24 23-24
0,1 20-21 22-24 21-22 21-22
0 0-19 0-21 0-20 0-20

De flesta tidigare års normeringstabller finns på studera.nu under facit.


Förbered dig inför högskoleprovet

Här hittar du hur en guide för vad du bör tänka på när det är dags att skriva högskoleprovet. Det viktigaste är att komma väl förberedd både gällande för hur provtillfället går till samt hur högskoleproven är strukturerade. Om du istället letar efter hur du ska få ett bättre resultat kan du gå in på träna på högskoleprovet.

Att ta med sig till högskoleprovet

När du ska skriva högskoleprovet är det viktigt att du tar med dig:

1. Flera blyertspennor (och pennvässare/stift)
2. Suddgummi
3. En vanlig rak linjal
4. En eller flera överstrykningspennor
5. Klocka (ej mobiltelefon)
6. Legitimation
(7. Eventuell förtäring)

Under provtillfället kommer det att ske flera legitimationskontroller för att kontrollera att den person som är anmäld till provtillfället faktiskt är den som skriver. Du måste därför ha med en giltig legitimation. Exempel på giltiga legitimationer är svenskt EU-pass, svenskt nationellt id-kort, svenskt körkort eller ett svenskt sis-märkt id-kort som är utfärdat av en statlig myndighet (källa: studera.nu).

Hur högskoleprovet går till

Högskoleprovet tar en hel dag att skriva och går till enligt ett förutbestämt schema som du kan se här nedan. Provpassen som presenteras nedan innehåller två kvantitativa och två verbala delar. För att läsa mer om dessa gå in på högskoleprovets innehåll.

8.30–9.00 Information till deltagarna
9.00–9.55 Provpass 1
10.00–10.30 Rast
10.30–11.25 Provpass 2
11.30–11.50 Rast
11.50–12.45 Provpass 3
12.50–14.00 Lunch
14.00–14.55 Provpass 4
15.00–15.20 Rast
15.20–16.15 Provpass 5
16.15–16.20 Information till deltagarna

Källa studera.nu

Några punkter att tänka på inför högskoleprovet

Studera.nu har tagit fram nio olika punkter för hur vad du ska tänka på under dagen då du skriver högskoleprovet. Här nedan finns samtliga punkter presenterade med en förklaring.

1. Läs instruktionerna noga

Det är viktigt att du läser igenom instruktionerna innan du börjar skriva. Har du skrivit högskoleprovet tidigare eller tränat på gamla prov så är du också mer förberedd.

2. Disponera tiden väl

När du skriver högskoleprovet så har du en begränsad mängd tid för varje fråga, det är därför viktigt att känna till vilken typ av frågor som kommer så att du inte behöver spendera så lite tid som möjligt att tolka innebörden av frågan.

3. Fastna inte vid svåra uppgifter

Skulle du få problem med en fråga under provtillfället, markera den som obesvarad och gå vidare. Behandla de svåra frågorna först efter att du har besvarat de frågor som du känner dig mer säker på.

4. Våga gissa, du kan inte få minuspoäng

Det finns ingen anledning att inte lämna något svar då du inte får minuspoäng för felaktiga svar. Om du inte är säker så kan du försöka att använda dig av uteslutningsmetoden, dvs. ta bort de alternativ som du känner dig mer säker på att de inte är och välj sedan bland de alternativ som känns mer troliga.

5. Var noggrann när du markerar svaren

Se till att du har tagit med dig flera pennor till provtillfället och att du markerar rätt alternativ tydligt, det är väldigt olyckligt att förlora poäng bara för att ditt svar inte syntes i rättningen.

6. Anteckna gärna i provhäftet

Det är okej att anteckna i provhäftet och många gånger kan det vara bra om du vill strukturera upp dina tankar, detta gäller i synnerhet för matematikdelen.

7. Svarshäftet måste fyllas inom provtiden

Du måste fylla i alla svar inom den tid som du har fått för provdelen. Det är därmed inte tillåtet att vänta med att fylla i svarsalternativ tills efter att provtiden har gått ut. Se därför till att du disponerar tiden väl när du går igenom provfrågorna.

8. Ta det lugnt och koncentrera dig på ditt prov

Det är viktigt att kunna behålla koncentrationen under provtillfället men det är också minst lika viktigt att inte drabbas av panik, se till att du är förberedd och att du har en taktik för hur du ska fylla i svaren.

9. Koppla av under rasterna och ät en ordentlig lunch

Under högskoleprovet finns en schemalagd rast efter varje delmoment, under rasten har du möjlighet att röra på dig och pusta ut inför nästa delmoment. Använd rasten för att återhämta dig och ladda inför nästa del.

(Källa: Högskoleprovet – ytterligare en väg till högskolan, 2015)


Högskoleprovet tester

Vill du testa dina kunskaper inför högskoleprovet? Det finns flera olika sätt att gratis testa hur bra du är på högskoleprovets olika delar. Det nyaste och kanske mest underhållande sättet att testa hur bra du är på högskoleprovet är att ladda hem appen Högskolespelet och utmana dina vänner för att se vem som är bäst. Med Högskolespelet kan du träna på högskoleprovet genom att spela mot dina vänner med slumpmässiga frågor som bland annat består av frågor från det riktiga provet. Efter att ha spelat ett tag märker man att man blir bättre på att föra ett resonemang kring de olika frågemomenten. Spelet hjälper en också att utveckla sitt ordförråd och flera av de ord som dyker upp har förekommit på tidigare prov.

Ett annat rekommenderat sätt att testa sina kunskaper inför högskoleprovet är att göra gamla högskoleprov. Genom att skriva gamla prov får du inte bara en indikation över hur du ligger till kunskapsmässigt, du får också förståelse för hur provet är strukturerat och hur du ska förhålla dig till olika delmoment. Många upplever att det är först efter att de har skrivit provet för andra eller tredje gången som de börjar prestera som bäst. Att skriva gamla prov kan därför hjälpa dig att bli mer rutinerad inför det riktiga provtillfället.

Det finns också andra sätt att testa sina kunskaper inför högskoleprovet. DN brukar varje år ge ut ord-delen från det riktiga högskoleprov som test på sin hemsida. Testet på DN går ganska snabbt att göra och du får direkt reda på hur många av ordfrågorna från det senaste högskoleprovet som du klarade. Du kan testa dina ord-kunskaper hos DN för orddelen för flera av de tidigare högskoleproven, DN orddelen vår 2015, DN orddelen höst 2014, DN blandade ordfrågor

På Studera.nu har finns interaktiva prov på nätet som är baserade på tidigare högskoleprov. Med de interaktiva proven kan du göra gamla högskoleprov direkt på nätet med en tidtagare som hjälper dig att hålla dig inför tidsramarna som finns på det riktiga provet. Dessa prov påminner väldigt mycket om det riktiga tillfället och kan till viss del vara ett bra alternativ till att skriva ut gamla prov.

Test för ord

Är du mest intresserad av att testa dig inför orddelen så kan finns nätspelet Ordprovet. Med Ordprovet kan du slumpa fram 40 olika ordfrågor som du sedan direkt får rättade. Orden som finns i databasen håller ganska hög kvalitet, dock så blir det rätt långtråkigt. Det går också att träna ord med Högskolespelet men då blandas ordfrågor med andra frågor. Fördelen med Högskolespelet är att det är mer effektivt och mycket mer underhållande.

Andra sätt att träna ord är att först gå igenom verbala + orddelen i gamla högskoleprov eller att köra tester på nätet för dessa. Dessa finns på studera.nu och DN.

Test för matematik

Vill du träna dina kunskaper inom matematik så finns det egentligen inga enkla genvägar utan då gäller det att besitta grundkunskaperna från gymnasiet. Däremot kan du träna på olika typfrågor som ofta förekommer på högskoleprovet, om du känner till dessa så är du många gånger mer förberedd och kan tackla problemen mer effektivt. För att bli bättre på att förhålla sig till olika typfrågor kan du studera gamla högskoleprov och bekanta dig med den typ av frågor som förekommer.

Du kan också testa dig själv på den kvantitativa delen på de interaktiva proven på Studera.nu, dessa prov är baserade på gamla högskoleprov. Den kvantitativa delen finns också som online-quiz hos Svenska Dagbladet. Quiz-provet är baserat på de frågor som förekom på Högskoleprovet.