Plugga inför högskoleprovet

Syftet med högskoleprovet är att mäta hur väl lämpad provdeltagaren är inför högre studier och har länge varit en andra chans för studenter som inte haft tillräckliga betyg från gymnasiet för att nå sin drömutbildning. Detta innebär att provet är konstruerat för att testa deltagaren i en mängd olika områden som rör läsvana, siffervana och att lösa logiska problem.

Hur pluggar man inför högskoleprovet?

Det enskilt viktigaste när du ska plugga på högskoleprovet är att träna på gamla högskoleprov. Detta har 3 syften, först och främst (1) ger det en förståelse för hur provet är konstruerat som hjälper dig att förhålla dig till provet under provtillfället. Med en förståelse för hur provet är konstruerat kan du lägga all tid på att fokusera på frågorna istället för att orientera dig i hur provet är disponerat.

Det andra syftet (2) med att plugga på gamla prov är att du får en känsla för hur mycket tid du ska spendera på varje fråga. Högskoleprovet ger dig en begränsad tid per fråga vilket gör att det är viktigt att inte fastna på någon fråga och sedan hasta igenom resten. Genom att träna på gamla högskoleprov får du en god känsla för hur lång tid du ska spendera per fråga. En taktik som fungerar bra för många är också att hoppa över frågor som du är osäker på och ta dem i slutet efter att du har svarat på de som du känner att du behärskar.

Det tredje syftet (3) med att träna på gamla prov är att du kan undersöka vilka delar av provet som du har svårast för. Om du skriver flera gamla prov kan du enkelt se på vilka delar du tappar poäng och därefter träna upp dina färdigheter inom dessa områden.

Studera Högskoleprovets delar

Högskoleprovet består av en kvantitativ och en verbal del som är lika stora med 80 uppgifter vardera. Sett till antal uppgifter (och poäng) är fördelningen av provet följande:

Del Antal uppgifter (poäng) Procent av provet
XYZ (Matematiska problem inom aritmetik, algebra, geometri, funktionslära och statistik) 24 15 %
KVA (kvantitativa jämförelser inom aritmetik, algebra, geometri, funktionslära och statistik) 20 12,5 %
NOG (logiskt tänkande med matematiska problem) 12 7,5 %
DTK (tolka diagram, tabeller och kartor) 24 15 %
ORD (förstå svenska ord och begrepp) 20 12,5 %
LÄS (förstå och tolka svenska texter) 20 12,5 %
MEK (kunna sätta in ord och uttryck i sammanhang) 20 12,5 %
ELF (förstå och tolka engelska texter) 20 12,5 %

 

Provet består till mer än en tredjedel av matematiska frågor som enligt Högskoleverket är baserade på Matematik 1 (tidigare Matematik A). För att få höga poäng på högskoleprovet måste provdeltagare därmed utan problem behärska Matematik 1-kursen på gymnasiet. Om du inte längre går i gymnasiet kan du låna kurslitteraturen på biblioteket.

En sjättedel av provet består av att förstå diagram, tabeller och kartor. Denna del kan du i första hand träna genom att använda dig av gamla prov. Om det inte räcker är ett annat sätt att träna diagram och tabeller att läsa forskningsrapporter.

Resterande delar av provet testar dina förmågor inom språk där en dryg tredjedel av poängen undersöker hur väl du behärskar det svenska språket. Det finns flera verktyg på nätet där du kan träna dig inför ord-delen inför provet men det allra bästa sättet för att få en hög poäng är att ha god läsvana och att läsa texter från flera olika områden och branscher. Ord och texter i högskoleprovet är ibland hämtade från områden som medicin, ekonomi och vetenskap. Att läsa skönlitteratur kan många gånger räcka långt men för att få högsta poäng behöver provdeltagare vara bevandrade även inom olika fackområden.


Förbered dig inför högskoleprovet

Här hittar du hur en guide för vad du bör tänka på när det är dags att skriva högskoleprovet. Det viktigaste är att komma väl förberedd både gällande för hur provtillfället går till samt hur högskoleproven är strukturerade. Om du istället letar efter hur du ska få ett bättre resultat kan du gå in på träna på högskoleprovet.

Att ta med sig till högskoleprovet

När du ska skriva högskoleprovet är det viktigt att du tar med dig:

1. Flera blyertspennor (och pennvässare/stift)
2. Suddgummi
3. En vanlig rak linjal
4. En eller flera överstrykningspennor
5. Klocka (ej mobiltelefon)
6. Legitimation
(7. Eventuell förtäring)

Under provtillfället kommer det att ske flera legitimationskontroller för att kontrollera att den person som är anmäld till provtillfället faktiskt är den som skriver. Du måste därför ha med en giltig legitimation. Exempel på giltiga legitimationer är svenskt EU-pass, svenskt nationellt id-kort, svenskt körkort eller ett svenskt sis-märkt id-kort som är utfärdat av en statlig myndighet (källa: studera.nu).

Hur högskoleprovet går till

Högskoleprovet tar en hel dag att skriva och går till enligt ett förutbestämt schema som du kan se här nedan. Provpassen som presenteras nedan innehåller två kvantitativa och två verbala delar. För att läsa mer om dessa gå in på högskoleprovets innehåll.

8.30–9.00 Information till deltagarna
9.00–9.55 Provpass 1
10.00–10.30 Rast
10.30–11.25 Provpass 2
11.30–11.50 Rast
11.50–12.45 Provpass 3
12.50–14.00 Lunch
14.00–14.55 Provpass 4
15.00–15.20 Rast
15.20–16.15 Provpass 5
16.15–16.20 Information till deltagarna

Källa studera.nu

Några punkter att tänka på inför högskoleprovet

Studera.nu har tagit fram nio olika punkter för hur vad du ska tänka på under dagen då du skriver högskoleprovet. Här nedan finns samtliga punkter presenterade med en förklaring.

1. Läs instruktionerna noga

Det är viktigt att du läser igenom instruktionerna innan du börjar skriva. Har du skrivit högskoleprovet tidigare eller tränat på gamla prov så är du också mer förberedd.

2. Disponera tiden väl

När du skriver högskoleprovet så har du en begränsad mängd tid för varje fråga, det är därför viktigt att känna till vilken typ av frågor som kommer så att du inte behöver spendera så lite tid som möjligt att tolka innebörden av frågan.

3. Fastna inte vid svåra uppgifter

Skulle du få problem med en fråga under provtillfället, markera den som obesvarad och gå vidare. Behandla de svåra frågorna först efter att du har besvarat de frågor som du känner dig mer säker på.

4. Våga gissa, du kan inte få minuspoäng

Det finns ingen anledning att inte lämna något svar då du inte får minuspoäng för felaktiga svar. Om du inte är säker så kan du försöka att använda dig av uteslutningsmetoden, dvs. ta bort de alternativ som du känner dig mer säker på att de inte är och välj sedan bland de alternativ som känns mer troliga.

5. Var noggrann när du markerar svaren

Se till att du har tagit med dig flera pennor till provtillfället och att du markerar rätt alternativ tydligt, det är väldigt olyckligt att förlora poäng bara för att ditt svar inte syntes i rättningen.

6. Anteckna gärna i provhäftet

Det är okej att anteckna i provhäftet och många gånger kan det vara bra om du vill strukturera upp dina tankar, detta gäller i synnerhet för matematikdelen.

7. Svarshäftet måste fyllas inom provtiden

Du måste fylla i alla svar inom den tid som du har fått för provdelen. Det är därmed inte tillåtet att vänta med att fylla i svarsalternativ tills efter att provtiden har gått ut. Se därför till att du disponerar tiden väl när du går igenom provfrågorna.

8. Ta det lugnt och koncentrera dig på ditt prov

Det är viktigt att kunna behålla koncentrationen under provtillfället men det är också minst lika viktigt att inte drabbas av panik, se till att du är förberedd och att du har en taktik för hur du ska fylla i svaren.

9. Koppla av under rasterna och ät en ordentlig lunch

Under högskoleprovet finns en schemalagd rast efter varje delmoment, under rasten har du möjlighet att röra på dig och pusta ut inför nästa delmoment. Använd rasten för att återhämta dig och ladda inför nästa del.

(Källa: Högskoleprovet – ytterligare en väg till högskolan, 2015)


Högskoleprovet tester

Vill du testa dina kunskaper inför högskoleprovet? Det finns flera olika sätt att gratis testa hur bra du är på högskoleprovets olika delar. Det nyaste och kanske mest underhållande sättet att testa hur bra du är på högskoleprovet är att ladda hem appen Högskolespelet och utmana dina vänner för att se vem som är bäst. Med Högskolespelet kan du träna på högskoleprovet genom att spela mot dina vänner med slumpmässiga frågor som bland annat består av frågor från det riktiga provet. Efter att ha spelat ett tag märker man att man blir bättre på att föra ett resonemang kring de olika frågemomenten. Spelet hjälper en också att utveckla sitt ordförråd och flera av de ord som dyker upp har förekommit på tidigare prov.

Ett annat rekommenderat sätt att testa sina kunskaper inför högskoleprovet är att göra gamla högskoleprov. Genom att skriva gamla prov får du inte bara en indikation över hur du ligger till kunskapsmässigt, du får också förståelse för hur provet är strukturerat och hur du ska förhålla dig till olika delmoment. Många upplever att det är först efter att de har skrivit provet för andra eller tredje gången som de börjar prestera som bäst. Att skriva gamla prov kan därför hjälpa dig att bli mer rutinerad inför det riktiga provtillfället.

Det finns också andra sätt att testa sina kunskaper inför högskoleprovet. DN brukar varje år ge ut ord-delen från det riktiga högskoleprov som test på sin hemsida. Testet på DN går ganska snabbt att göra och du får direkt reda på hur många av ordfrågorna från det senaste högskoleprovet som du klarade. Du kan testa dina ord-kunskaper hos DN för orddelen för flera av de tidigare högskoleproven, DN orddelen vår 2015, DN orddelen höst 2014, DN blandade ordfrågor

På Studera.nu har finns interaktiva prov på nätet som är baserade på tidigare högskoleprov. Med de interaktiva proven kan du göra gamla högskoleprov direkt på nätet med en tidtagare som hjälper dig att hålla dig inför tidsramarna som finns på det riktiga provet. Dessa prov påminner väldigt mycket om det riktiga tillfället och kan till viss del vara ett bra alternativ till att skriva ut gamla prov.

Test för ord

Är du mest intresserad av att testa dig inför orddelen så kan finns nätspelet Ordprovet. Med Ordprovet kan du slumpa fram 40 olika ordfrågor som du sedan direkt får rättade. Orden som finns i databasen håller ganska hög kvalitet, dock så blir det rätt långtråkigt. Det går också att träna ord med Högskolespelet men då blandas ordfrågor med andra frågor. Fördelen med Högskolespelet är att det är mer effektivt och mycket mer underhållande.

Andra sätt att träna ord är att först gå igenom verbala + orddelen i gamla högskoleprov eller att köra tester på nätet för dessa. Dessa finns på studera.nu och DN.

Test för matematik

Vill du träna dina kunskaper inom matematik så finns det egentligen inga enkla genvägar utan då gäller det att besitta grundkunskaperna från gymnasiet. Däremot kan du träna på olika typfrågor som ofta förekommer på högskoleprovet, om du känner till dessa så är du många gånger mer förberedd och kan tackla problemen mer effektivt. För att bli bättre på att förhålla sig till olika typfrågor kan du studera gamla högskoleprov och bekanta dig med den typ av frågor som förekommer.

Du kan också testa dig själv på den kvantitativa delen på de interaktiva proven på Studera.nu, dessa prov är baserade på gamla högskoleprov. Den kvantitativa delen finns också som online-quiz hos Svenska Dagbladet. Quiz-provet är baserat på de frågor som förekom på Högskoleprovet.